Yngve Swenson och Stora gatan 53

Något om Yngve Swenson och Stora gatan 53

Vi fick förmånen att bo i huset med adress Stora gatan 53 tack vare mina farföräldrar John och Signes nära vänskap med ägarfamiljen Yngve Svensson och hans hustru norrländskan Anna f. Block. 

Som brukligt under tidigt 1900-tal intogs förplägnad med tillhörande och nödvändiga drycker på lokal. Det år 1909 nyuppförda Stadshotellet var livligt frekventerat av de båda ungherrarna John och Yngve. Två yngre och vackra servitriser Signe Olsson och Anna Block serverade på hotellet och rönte deras uppmärksamhet. Uppvaktningarna besvarades positivt och 1917 intogs gemensam förlovningsmiddag på hotell Fenix. 

Björkstedt Swenson hotel Fenix 1917 okänd fotograf

Paren gifte sig sedan samma år. Yngve, som detta inlägg ska handla om, ser vi bakom sin Anna till vänster på fotografiet. 

Yngve och Anna bodde i stort sett hela sitt liv på Stora gatan 53 och bodde kvar även under mitt 1960-tal och jag träffade dem ofta i trapphuset. Vi bodde i våningen ovanför. Jag har bara positiva hågkomster av det äldre vänliga paret. 

Yngve föddes den 16 september 1889, son till det färgstarka kyrkoherdeparet i Irsta socken. I hemmet sa man att ”Yngve blir det aldrig något av”, men hans livsresa skulle komma att bli som hämtad ur en av Evert Taubes visor. I vart fall om man ska tro på hans memoarer ”Bilder i backspegeln” (1954). 

En lotterivinst bekostade den första utrikes resan till Hamburg, ett handgemäng i Norge slutade med att han greps av konstaplar, provryttare i mjöl, utan sekiner i fickan blev han avkastad från tåget i Vedevåg och fick gå den sista sträckan för att under märkliga omständigheter bli bokhandelsbiträde i Lindesberg. Yngves affärssinne var stort och förmågan att se möjligheter var en framgångsfaktor. Utöver vad som redan nämnts gjorde han affärer i allehanda varor såsom kaffe, bönor, radioapparater, ja till och med kyrkklockor. 

När verksamheten expanderade kom grosshandlaren att behöva en egen bil och inköpsfärden gick till Stockholm och mer av en slump till Fordhandlaren Gjestvangs. Ut från butiken kom han som sig bör inte bara med en Ford utan också med hela Fordagenturen för Västerås stad med omnejd. 

Redan 1919 kom Stora gatan 53 att bli de lokaler varifrån tusentals Fordbilar rullade ut till de Västmanländska kunderna. Byggnaden inrymde utställningslokaler, verkstad, kontor och bostäder. 

En grundbult i Fordfamiljen var Fordson, det varumärke som användes från 1917 av Henry Ford & Son Inc för traktorer och lastbilar. 

Vid den första leveransen till Västerås vägrade trots ivrigt vevande Fordson-traktorn att starta och slutligen fick traktorn snöpligt nog dras av en häst upp till utställningshallen. Senare fann man ett meddelande om att traktorns förgasare skulle eftermonteras. 

En annan händelse. Två amerikanska Fordrepresentanter besökte Stockholm men gjorde en kort avstickare för att besöka Fordagenturen på landsorten. De ville dock snarast tillbaks till civilisationen och efter den sedvanliga måltiden med de nödvändiga dryckerna, kaffet och punschen var tiden knapp. Yngve skjutsade i all hast runt herrarna och vid ASEA slog han ut armen och sa att här är kontor och här verkstad utan att upplysa de imponerade representanterna om vem som egentligen ägde anläggningarna. 

Yngve kom innan kriget att lämna Ford och under några år övergå till Volvo, ett bilmärke som han aldrig kunde förlika sig med.

Det är spännande att läsa om hans lukrativa kolaffärer på gengasaggregatens tid. Jag kommer inte ihåg om jag läst det eller om han själv berättat att han under kriget for uppför Oxbacken, tappade det påhängda gengasaggregatet i backen, men obekymrat kunde fortsatta att köra. Somliga hade tillgång till förbjuden bensin.

Finsk vicekonsul blev han 1947. 

Som en följd av sitt stora intresse för jakt, fiske och natur förvärvade han 1949 Aggarön och blev fritidsbonde. Ofta fick vi en medhavd kasse Aggaröäpplen.

Att goda tider följdes av dåliga var Yngve väl medveten om men han hade en självsäkerhet och en bekantskapskrets som klarade honom ur även dåliga tider. Hans självsäkerhet och sociala förmåga hämtade säkerligen sitt ursprung i uppväxten i kyrkoherdefamiljen i Irsta. Samma förmåga tycks även ha getts hans namnkunnige bror Hakon som 1917 grundade Aktiebolaget Hakon Swenson som så småningom skulle bli ICA. 

Yngve Swenson gick ur tiden 1967 och hans Anna 19 år senare, Makarna hade barnen Rune och adoptivsonen Olle Block.  


Claes Björkstedt 2018

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Mormors krog – en västeråssaga om utskänkning, osedlighet och envis överlevnad

Mina nedslag i 1960/70-talets Västerås, del 5 - Falks Cykel, Skallbergets Radio m fl

Mina nedslag i 1960/70-talets Västerås, del 1