Utvärdshuset Berget: En historisk tillflyktsort på Mariaberget

Minnet av ett utvärdshus

Under 1800-talet samlades Västeråsborna till gemensamma måltider, svalkande drycker, kägelspel och dans på de så kallade utvärdshusen. Dessa trivselplatser återfanns på Mariaberget (dåvarande Berget), Elba och Östra Holmen, och även i stadens hjärta – i Stadsparkens paviljong – som ibland kallades just utvärdshus.

Enligt Wikipedia betecknar utvärdshus en enklare café- och restaurangverksamhet, ofta kompletterad med sommarattraktioner som karuseller eller kägelbanor. De låg på stadens utkanter så att gästerna kunde lämna den täta bebyggelsen, njuta av naturen och ändå ta sig hem i god tid.

Genom att låta minnet av Utvärdshuset Berget leva vidare kan Västeråsbor återupptäcka en glömd oas där stadsliv och natur möttes i festlig samvaro.

Läge och tid

Utvärdshuset Berget låg på södra delen av det som i dag kallas Mariaberget, där fastigheten Gustavsgatan 2 nu reser sig. På 1850‐talets stadskarta syns den karakteristiska byggnaden, inbäddad bland träd och grönska med utsikt över staden och vattnet.

Jacob Tranell och “Tranells berg”

År 1856 köpte krögaren Jacob Tranell tomt på Berget, och några år senare förvärvade han hela området. I folkmun kom berget att kallas Tranells berg, en hyllning till den driftige värden som gjorde platsen till ett sommarparadis för Västerås invånare.

Anläggningens karaktär och attraktioner

Utvärdshuset Berget synes ha bestått av flera fristående byggnader med varierande funktioner:

•  Köksbyggnad med rymliga balkonger för matsal utomhus

•  Paviljong där gästerna åt, drack och lyssnade till livemusik

•  Kägelbanor för sällskaps‐ och tävlingsspel

•  En karusell vid infarten som roterade under någon säsong

Minst en byggnad var ursprungligen en flygel till det gamla rådhuset, flyttad till Berget på 1850‐talet

Verksamhet, säsong och underhållning

Utvärdshuset hade öppet från slutet av april till mitten av september. På menyn stod:

•  Frukostar i morgonljuset

•  Lunch‐ och middagsserveringar

•  Supéer till kvällen

Till varje måltid erbjöds öl, vin, brännvin och andra starka drycker, ofta ackompanjerat av regementsmusik som fyllde luften med brassens klang.

Krögare genom åren

1855 - 1863 Jacob Tranell f 1828-08-27 i Hubbo  d 1880-07-17 i Västerås
1864 - 1867 Carl Fredrik Laman f 1822-07-14 Arboga d 1867-04-22 Västerås
1867 - 1882 Jacob Tranell f 1828-08-27 i Hubbo  d 1880-07-17 i Västerås
1882 - 1885 Carl Johan Sjöberg f 1836-06-11 i Stockholm 

Samtidig stadskrogverksamhet och arvet efter Tranell

Utvärdshusets krögare bedrev samtidig verksamhet i själva staden, Laman ett Schweitzeri- och Värdshusrörelse på Stora gatan och Tranell Värdshuset Svea vid Stora torget och senare vid hörnet Köpmangatan och Stora gatan. Sjöberg drev samtidigt Utvärdshuset Elba.

Sedan 1980‐talet lever Jacob Tranells namn kvar genom Tranellska gymnasiet, där elever utbildas inom restaurang, bageri och hotell, i hans anda av hantverk och gästfrihet.

Annonserna berättar

Utvärdshuset Berget annonserade ofta i Vestmanlands läns tidning (VLT). Den första annonsen hittar vi den 2 augusti 1855.

Annonser infördes regelbundet vid säsongsstart och avslut men stundom också däremellan. Några annonser vittnar om en glad tid såsom den 1861:

Och året därpå:

En table d'hôte (eller bord d'hôte) är en meny där en gäst kan välja en meny med förutbestämda rätter (ofta en förrätt, huvudrätt och dessert) till ett fast pris. Begreppet kommer från franskans "värdens bord". Restaurangen sätter ihop en komplett måltid för gästerna. Det är motsatsen till en à la carte-meny, där varje rätt beställs och prissätts separat.

I en krönika 1871 skriver VLT

Det går utför

Kanske förändrades tiden och stadsbefolkningens vanor eller fanns det andra skäl såsom en vilja från stadens politiker att begränsa intaget av alkoholhaltiga drycker men verksamheten synes alltmer föra en borttynande tillvaro.

Tranell drunknar 

Jacob Tranell drunknade under oklara omständigheter den 17 juli 1880 vid stranden av Stallhagen, Månaden efteråt skulle han ha fyllt 52 år. Dödsfallet följdes av en så kallad urarvakonkurs. Vid en urarvakonkurs kunde arvingarna i ett dödsbo avstå från tillgångarna i dödsboet. Syftet var att slippa ansvar för de skulder som den avlidne haft, något som skulle kunna leda till att arvingarna råkar i personlig skuld.

Den fortsatta verksamheten

Verksamheten drevs sedan vidare av krögaren Carl Johan Sjöberg. Han kom från Köping och drev sannolikt rörelsen vidare för dödsboets räkning.  Sjöberg kom också att driva Utvärdshuset på Elba men synes ha avflyttat frän Västerås 1990.

Slutet närmar sig

År 1885 kan vi i VLT läsa

Byggnaderna står sedan tomma och får successivt förfalla och den 15 juni 1895 kan VLT förmedla följade.

Bergets fortsatta öde

Berget köptes av ingenjören Elis Cronstrand vid SWB som runt 1897 låt uppföra en byggnad i engelsk nygotik på den södra delen.  Fastigheten Berget som omfattade en areal om 19.000 kvm förvärvades 1898 av Staden. Köpeskillingen var 50.000 kr. Villafastigheten med tillhörande tomt såldes sedan av kommunen och finns ännu kvar med adress Gustavsgatan 2. Den norra delen kom att användas för flickläroverket (nuvarande Fryxellska skolan) som kunde flytta in i de nya lokalerna 1902.

Ryktet om Markurells i Wadköping

Det har hävdats att Hjalmar Bergman för sin roman Markurells i Wadköping hämtat inspiration från Utvärdshuset Berget. 

Det finns inga belägg för att Bergman hämtade inspiration från Utvärdshuset Berget. Hans vistelse i Västerås var kort – som tonåring bodde han hos en privatlärare och avlade studentexamen där år 1900. Sedan fortsatte han sina studier i Uppsala. Utvärdshuset Bergets storhetstid inträffade, som vi sett, långt innan Bergman flyttade till staden. Varken i hans bevarade brev eller dagboksanteckningar nämns värdshuset eller dess omgivningar. Mot denna bakgrund blir kopplingen till Utvärdshuset Berget svår att försvara, men det är en tilltalande tanke.

Andra utvärdshus

Andra utvärdshus som jag har för avsikt att återkomma till fanns också. I Stadsparken fanns en paviljong, på Elba hittar vi en mindre sommarrestaurang med dansbana och två käggelbanor och senare finner vi på Östra holmen en mindre serveringspaviljong.

Claes Björkstedt
2025