Mina nedslag i 1960/70-talets Västerås, del 10 - Tobaks-Lasse, tändare, tobak och mer eller mindre obskyr lektyr

Foto: Åke V Larsson, Stadsarkivet Västerås

 

Längs Stora gatan med gatunummer 60 och 62 låg flera spännande butiker. Efter Gustavssons Livs följde, i tur och ordning, Nytto-Vara, Tore Roos Maskinaffär som vid sextiotalets mitt flyttade till Källgatan, ett skomakeri, Janssons skor och slutligen Tobaks-Lasse. Den sista är värd några extra rader.

Foto: Riksantikvarieämbetet utan upphovsrätt

Butikens officiella namn var Cecilia Holmbergs Eftr. Och skylten utanför visade att man sålde tobak, tidningar och pappersvaror. Jag vet inte om Tobaks-Lasse var ägare eller anställd, men jag såg aldrig till någon annan i butiken.

Tobaks-Lasse, som hette Lars André, var en något kraftig och gladlynt man med kraftiga bruna glasögonbågar. Han lär ha haft ett belevat sätt och när det kom en kund kunde han bugande säga "Får jag besvära om en god morgon/middag" samtidigt som han puffade på en fet cigarr.

Hans butik var en fascinerande värld för en ung pojke. Det var också hit vi regelbundet skickades från Skepparbacksskolan under dubbeltimmarna i svenska för att köpa en limpa Lido-cigaretter åt vår lärare Malmros. 

På den tiden höjde ingen på ögonbrynen åt sådana ärenden, även om de i dag skulle framstå som minst sagt anmärkningsvärda.

Där fanns också pipor och eftertraktade tändare bland annat av märket Ronson. Den mest omtalade piptobaken var Greve G. Hamiltons Blandning, vars påstådda manlighet vida överträffade de ännu inte uppfunna hälsovarningarna.

Utbudet av cigaretter var stort. De mest populära märkena var nog John Silver, Marlboro. Kent och Prince. Var man förkyld och hade halsont ansågs en Marlboro Mentol kunna göra underverk. 

Den märkligaste reklamsloganen svarade nog ändå Saratoga för med den kryptiska texten: "Saratoga – cigaretten efteråt" och - på grund av cigarettens extra längd - "Enjoy smoking longer without smoking more".

Där fanns också tidningar av alla slag. 

Kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet anlände först på eftermiddagen och när buntarna kom uppstod ofta kö utanför butiken. 

Lasse sålde även stora mängder veckotidningar. De färggranna herrmagasin med lättklädda damer på omslagen som stod uppställda i ställ längs disken drog till sig nyfikna blickar. 

Vi kommer väl alla ihåg FibAktuellts utgåva från 1965:

En annan mycket efterfrågad vara var penninglotter. På den tiden publicerades vinstnumren i dagspressen, ofta med veckors mellanrum mellan dragning och resultat. Lotterna var oerhört populära och varje vecka bildades köer när nya lotter släpptes till försäljning.

Som vi kan se på fotot ovan fanns en automat utanför butiken där den röksugne även efter stängning kunde inhandla eftertraktade varor.

På trottoaren utanför tobakshandeln fanns i tidigt 60-tal den busshållplats där klungor av flickskolans elever samlades för färd till eller från Västerås stads kommunala flickskola. Jag kommer ihåg att jag tyckte att många såg ut som tanter. Några år upp eller ned gjorde stor skillnad på den tiden.

Bakgårdarna var ett särskilt kapitel. Där fanns gamla uthus, vrår och bodar. Ofta användes dessa som förråd men också för verksamhet.

Foto: Stadsarkivet Västerås

På bakgården till 64:an det vill säga D L Gustavssons Livs bedrevs styckning och korvstoppning. Här fanns också ett rökeri.

I nästa avsnitt fortsätter vi vår vandring förbi den tillfälliga baracken med bland annat Lööfs Sport mot Gripens Bok- och pappershandel.