Naturklubben och Bengt Logevall
I min research om Västerås på 1960- och 70-talen stöter jag på en person som gjort ett djupt intryck på mig under ungdomsåren, min lärare på Djäknebergsskolan, Bengt Logevall. Han kom att betyda mycket, inte bara för mig utan för många elever, och är därför väl värd en egen liten hyllning.
Bengt Harry Daniel Logevall föddes den 10 december 1927 i Floby tätort utanför Falköping i Skaraborg. Fadern, Josef Larsson, var snickare och modern hette Rut Gabriella Johansson. År 1951 gifte Bengt sig med Louise. Tillsammans fick de dottern Gerd Maria Katarina samt sönerna Robert, född 1955, och Fredrik, född 1963.
År 1953 var familjen bosatt på Karlbergsvägen 53 i Stockholm.
Bengt utbildade sig till adjunkt vid Uppsala Universitet.
Under 1960-talet flyttade de till Köpingsvägen 22 i Västerås.
Jag kom i kontakt med Bengt Logevall 1964 när jag började i högstadiet på Djäknebergsskolan. Där fanns många dugliga och engagerade lärare, men Bengt stack ut mer än någon annan.
Han undervisade i biologi och hade sitt klassrum i skolans norra gavel på bottenvåningen. Intill låg ett materialrum fyllt av planscher, herbarier samt uppstoppade fåglar och andra djur. Det var nästan som att stiga in i ett litet naturhistoriskt museum.
Bengt var en ovanligt energisk och inspirerande lärare. Han nöjde sig inte med undervisningen i klassrummet utan tog med oss ut i naturen, där vi fick uppleva det vi annars bara läste om i skolböckerna. Han startade även Naturklubben, som samlade elever kring naturupplevelser, fågelskådning och friluftsliv.
Det som kanske främst utmärkte honom var hans genuina intresse för ungdomar. Man kände att han verkligen brydde sig om oss. Han tog sig tid att lyssna, uppmuntra och engagera. Bengt ville inte bara lära ut ett ämne, han ville väcka nyfikenhet och ge oss redskap att tänka själva.
Om det inte handlade om Naturklubben så var det något annat projekt på gång. Bland annat startade han antirökkampanjen ”Farlig-Tjärlek”, som med humor försökte få ungdomar att avstå från rökning. Sådant var typiskt för Bengt Logevall. Han nöjde sig aldrig med att vara en lärare bakom katedern utan var en engagerad folkbildare och inspiratör som satte bestående spår hos oss elever.
Här ser vi några av Naturklubbens medlemmar sannolikt 1967:
Från vänster ser vi Kerstin Sköller, Karin Boberg, Yvonne Karlsson, Mikael Mölstad, Anders Ågren, Gunnar Björkenor, Leif johansson, Claes Björkstedt och Bengt Logevall.
Vi kan också återuppleva Bengt och Naturklubben genom Kurt Fröbergs film
Många av Bengts elever har ännu ett stort intresse för natur och särskilt ornitologi.
I början av 1970-talet väcktes tanken på ett nytt liv på andra sidan Atlanten. Bengts hustrus syster hade redan emigrerat till Kanada, och nyfikenheten på landet växte. År 1974 gick därför flyttlasset till Vancouver, där Bengt och hans hustru påbörjade ett helt nytt kapitel i livet.I Vancouver öppnade de butiken Touch of Sweden, där de sålde typiskt svenska produkter som träskor, glas från Kosta Boda och Orrefors, dalahästar, tyger och andra hantverksartiklar med svensk prägel.
Vid sidan av arbetet ägnade sig Bengt åt sin stora passion för löpning. Under 1990-talet sprang han flera maraton- och halvmaratonlopp, bland annat Vancouver International Marathon. Han deltog också vid ett par tillfällen i Stockholm Marathon.
På ålderns höst 2010 återflyttade makarna till Kungsholmen, Stockholm.
När Bengt Logevall avled 2015 lämnade han efter sig otaliga ljusa minnen hos sina tidigare elever. Än idag nämns hans namn med värme på Facebook-sidan "Du vet att du är från Västerås om …". Kommentarerna är talande: "den bästa läraren", "en fantastisk pedagog" och helt enkelt "Logevall", som om namnet i sig vore en kvalitetsstämpel.
Jag har faktiskt aldrig sett eller hört ett negativt omdöme om honom. Det är i sig ett ovanligt betyg för en lärare och säger kanske mer än alla formella meriter. Bengt Logevall var en av de där sällsynta pedagogerna som man bär med sig långt efter att skoltiden tagit slut.

En så fin hyllning till en omtyckt lärare. Mycket nostalgi i det här inlägget. Tack!
SvaraRaderaTack själv /Claes
RaderaIntressant att läsa (liksom de andra du skrivit). Jag prenumererar via RSS.
SvaraRaderaTack ,,, nu måste jag läsa på vad RSS är...mycket som man inte kan märker jag!
Radera